Mars, 2020
25Mar15:5016:40Seminariepass 5
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Samsjuklighet – kartläggning och behandling av psykisk ohälsa och beroendetillstånd, del 2
Vad menar vi när vi säger att någon har ett ”missbruk” eller ”beroende”?
Under föreläsningen diskuterar vi utifrån risk- och skyddsfaktorer varför vissa personer har ökad risk för att drabbas av alkohol- och drogproblem. Vi går igenom den senaste forskningen gällande orsaker och viktiga risk- och skyddsfaktorer för såväl psykisk hälsa som beroendetillstånd. Syftet är att öka kunskapen om hur samsjuklighet uppkommer samt att ge en grundläggande förståelse för vad som händer i hjärnan när skadligt bruk och beroende utvecklas och vilka förebyggande insatser och behandlingsmetoder som rekommenderas.
Vi fördjupar oss inom samsjuklighet med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och hur detta påverkar utfall och upplägg av våra insatser. Samt går igenom särskilda utmaningar vid bemötande, utredning och behandling av ADHD och samtidigt beroende och adresserar särskilt risk för över- eller underdiagnostik och över- eller underbehandling. Vi berör även vad vi kan se för risker med och utan behandling och hur ser det ickemedicinska bruket av ADHD-läkemedel ut i Sverige och internationellt?
Föreläsare: Lotta Borg Skoglund, överläkare och specialist i psykiatri
Vad händer i hjärnan under ett livslångt beroende och vad kan man göra åt det?
Antalet äldre som har problem med användning och beroende av substanser eller som behöver behandling kommer att mer än fördubblas mellan 2001 och 2020. Även om alkoholkonsumtionen hos yngre och medelålders svenskar minskat så har man tvärtom sett en ökning i gruppen 65 år och äldre. Risken för narkotikarelaterad dödlighet ökade kraftigt i alla åldersgrupper under perioden och i gruppen 45 till 64 år med över femtio procent. Att droger har negativa effekter på hjärnan hos unga är ett väldokumenterat faktum och att centrala nervsystemet hos personer i den äldre åldersgruppen även drabbas av drogframkallade försämringar är också evidensbelagt. Föreläsningen tar upp aspekter på hur hjärnan påverkas av narkotiska droger i olika skeenden under senare delen av livsspannet och vilka möjligheter som finns att hantera denna negativa påverkan.
Föreläsare: Fred Nyberg, professor e.m. i biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet
När en kram är den största belöningen: motivation, stress och karriär i socialtjänsten
Varför väljer man att arbeta i en organisation präglad av hög personalomsättning, sjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa? Med socialtjänsten som exempel kan vi försöka förklara hur rollkonflikter, karriärutvecklingsmöjligheter och stress samspelar för att skapa en arbetsplats där en kram kan vara den största belöningen.
Föreläsare: Marcus Falk Johansson, socionom & doktorand i vårdvetenskap, Högskolan Dalarna