Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga:
Program
Program 5-6 februari 2020, 7A Odenplan Stockholm
Ladda ner överskådlig PDF-fil över programmet
PDF Psykisk (o)hälsa – Samhällets barn & unga 5 februari 2020
PDF Psykisk (o)hälsa – Samhällets barn & unga 6 februari 2020
Klicka på flikarna nedan för att läsa mer om respektive seminariepass
Februari, 2020
Lör 1
Sön 2
Mån 3
Tis 4
Ons 5
Tors 6
Fre 7
Lör 8
Sön 9
Mån 10
Tis 11
Ons 12
Tors 13
Fre 14
Lör 15
Sön 16
Mån 17
Tis 18
Ons 19
Tors 20
Fre 21
Lör 22
Sön 23
Mån 24
Tis 25
Ons 26
Tors 27
Fre 28
Lör 29
Information
Expo Medica hälsar er välkomna till dagens konferens!
Information
Expo Medica hälsar er välkomna till dagens konferens!
05Feb09:0510:00Plenum - Känslosmart ledarskap
Information
Har du ställt dig frågan varför människor reagerar som de gör? Eller undrat varför du själv agerar som du gör trots att du ”borde veta bättre”? Lugn, du är inte
Information
Har du ställt dig frågan varför människor reagerar som de gör? Eller undrat varför du själv agerar som du gör trots att du ”borde veta bättre”? Lugn, du är inte ensam. Hjärnan låter ibland känslorna styra på ett sätt som inte blir så bra. Modern forskning om den sociala hjärnan har lärt oss om känslornas inverkan i livet och relationerna. Föreläsningen ger konkreta tips och smarta modeller för att förstå och identifiera när du eller någon annan hamnar hotläge. Och hur du undviker att det sker. Istället för att låta rädslan för att inte lyckas eller passa in sitta vid rodret kan vi lära oss att koppla på den kognitiva bromsen och skapa lugn. Du får veta hur du leder en känslostyrd hjärna mot ökad trygghet, förtroende och samarbete.
Föreläsare: Maria Pia Gottberg, lic. mental tränare och verksam som föreläsare och författare. Hon har skapat känslodockan Friendy, ett koncept som hjälper barn att förstå och handskas med känslor, stress och relationer.
05Feb10:3011:20Seminariepass 1
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Att möta ilska, aggression och starka känslor
Frustrerade barn som lever ut sin aggressivitet eller andra starka känslor ställer stora krav på oss vuxna. Att möta och stötta barn i affekt kräver sinnesnärvaro, emotionell balans och en stor portion tålamod. Det kan vara både tröttsamt och krävande och många upplever otillräcklighet och frustration.
Men att hjälpa barn att sätta ord på känslor och att hitta konstruktiva strategier för att handskas med känslor, stress och relationer är viktiga inslag i alla barns utveckling. Extra viktigt är det förstås för barn med särskilda utmaningar kring impulskontrollen eller med andra svårigheter relaterade till känsloregleringen. Maria-Pia delar med sig av forskningsbaserade tips och konkreta verktyg som är lätta att omsätta i din vardag.
Föreläsare: Maria-Pia Gottberg, lic. mental tränare och verksam som föreläsare och författare. Hon har skapat känslodockan Friendy, ett koncept som hjälper barn att förstå och handskas med känslor, stress och relationer.
Hur ska vi hjälpa de mest utsatta?
Barn som blir fysiskt misshandlade löper en högre risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder. Hur stort är detta problem och vad säger forskningen om insatser för att förhindra det? I föreläsningen kommer studier på ämnet att redovisas och även pågående forskning som syftar till att förbättra den hjälp dessa familjer får. Där kommer fokus ligga på insatsen Tryggare barn. Metoden utformades för att möta sådana utmaningar man länge kämpat med i arbete med dessa familjer och utvärderas nu på Karolinska institutet.
Föreläsare: Martin Forster, leg psykolog, fil dr, Karolinska Institutet
Ej klart
Ej klart
Föreläsare: Ej klart
05Feb11:3012:20Seminariepass 2
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Medkänslans pedagogik, trygghet och lugn
Hur skapar vi det lugn och den trygghet som behövs för att barn och unga ska fungera och må bra tillsammans? Vad behöver vi veta om känslor, stress och den sociala hjärnan? Med hjälp av neurovetenskap, psykologi och ett nära samarbete med pedagoger har Maria-Pia utvecklat metod och förhållningssätt hjälper barn (och vuxna!) att förstå sig själva för att också bättre förstå andra.
Forskning visar att medkänslan är villkorad vilket innebär att vi behöver uppleva en ”vi-känsla” med andra för att den ska uppstå. Det ställer krav på oss om vi vill skapa ett medkännande klimat i förskola, skola och i samhället i stort. Under föreläsningen får du ta del av konkreta metoder och praktiska tips för att skapa trygghet och lugn hos både individer och grupper. Di får också ta del av den forskning som ligger till grund för hur medkänslan aktiveras – både med oss själva och med andra. Självmedkänsla är kanske ”the missing link” och det viktigaste vi kan lära våra barn idag för att de ska kunna stå emot stress och psykisk ohälsa?
Föreläsare: Maria-Pia Gottberg, lic. mental tränare och verksam som föreläsare och författare. Hon har skapat känslodockan Friendy, ett koncept som hjälper barn att förstå och handskas med känslor, stress och relationer.
Förebygga barnmisshandel – kan vi vänta?
En uppenbar slutsats från ett fall av barnmisshandel är ett direkt lidande för barnet i fråga. Men vad blir konsekvenserna på lång sikt – och hur kan vi förebygga dessa? En metod som utgör ett nytt sätt att angripa problemet på är insatsen Tryggare barn, som just nu utvärderas på Karolinska institutet. I föreläsningen kommer detta perspektiv diskuteras, som innebär att agera så snart som möjligt. Frågan är, kan vi vänta – för barnens skull?
Föreläsare: Martin Forster, leg psykolog, fil dr, Karolinska Institutet
Ej klart
Ej klart
Föreläsare: Ej klart
05Feb13:2014:10Seminariepass 3
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Att förebygga frånvaro och främja närvaro
Skolfrånvaro är ett stort bekymmer i Sverige idag och det är en angelägen uppgift för skolan och skolans samarbetspartners att komma till rätta med detta. En saknad pusselbit i arbetet med att främja närvaro och förebygga frånvaro handlar om att bättre förstå hur olika funktionsvariationer och funktionsnedsättningar spelar roll. Under föreläsningen ser vi på skolfrånvaro med funktionsglasögonen och fokus ligger på att skapa förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan.
Vad är det som gör att det blir svårt för eleven? Vilka fallgropar kan man som vuxen trilla i på vägen? Terese ger förslag på metoder, strategier och konkreta material att använda sig av för att förebygga skolfrånvaro och främja närvaro
Föreläsare: Terese Österholm är psykolog och utbildar och handleder personal inom skola, vård och omsorg.
Det här vet vi i dag – nationella och internationella erfarenheter av att förebygga självmord
Var 40:e sekund tar en människa sitt liv någonstans på jorden. Länge har frågan om hur självmord kan förebyggas lyst med sin frånvaro. Men fler och fler länder antar nationella handlingsplaner. I en mängd länder arbetas det i dag suicidpreventivt. I denna del går vi igenom något av vad som görs nationellt och internationellt för att förebygga självmord.
Föreläsare: Alfred Skogberg, är journalist, författare och grundare till både den ideella organsationen Suicide Zero och till den journalistiska plattformen Suicide Talks. Han har sedan 2003 arbetat med frågan om hur självmord ska kunna förebyggas.
Är det verkligen såhär vi vill leva? Psykisk ohälsa i ett ungdoms och samhällsperspektiv
Idag är psykisk ohälsa något som påverkar många barn och ungas liv och skolgång. Hur kan vi som vuxna hantera det?
En föreläsning om vikten av ett fungerande förhållningssätt i arbetet med unga, om riskzoner och framgångsrikt preventivt arbete. Marit lyfter även upp närstående perspektivet; hur ser vi till att inte glömma dem som står bredvid?
Föreläsare: Marit Sahlström, pedagog och författare
05Feb14:2015:10Seminariepass 4
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
NPF-säker skola – vad innebär det och hur uppnås kraven?
I skollagen 2010:800 läser vi att skolan ska ”motverka funktionsnedsättningens konsekvenser så långt som möjligt”. Men hur ser det egentligen ut i skolan idag?
I dagens skola räknar man med att 5-10% av eleverna har neuropsykiatriska funktionshinder (NPF), som t.ex. ADHD, ASD, språkhinder eller dyslexi/dyskalkyli. Många av dessa elever upplever sin skolgång som svår och problematisk, något som leder till känslor av utanförskap och uppgivenhet, låg självkänsla och ångest. Betydligt fler elever än dessa 5-10% gynnas av anpassningar i skolan, anpassningar som traditionellt används som särlösningar för elever inom NPF-spektrat. Att stärka alla elevers egenmakt i skolan, och att tillsammans med dem hitta strategier som främjar såväl mående som lärande, är något som förbereder alla elever för framtiden. För att leva upp till skollagen krävs ett omfattande skolutvecklingsarbete, där elevens behov är i fokus, för att skapa en skola för alla.
Elinor berättar om en väg mot en NPF-säkrad skola, en skola där lärande, miljö och anpassningar går hand i hand.
Föreläsare: Elinor Kennerö Tonner, skolledare, Huddinge kommun
Går det verkligen att hindra någon som väl bestämt sig? – om hur vi kan förebygga självmord
Tidigare visste vi inte hur självmord kan förebyggas. I dag vet vi det. Men kunskapen måste ut. Självmord är behäftat med okunskap, rädsla, stigma och myter. Lär vi oss om hur allt detta påverkar så kan vi alla bli potentiella livräddare och därigenom förebygga en stor del av de cirka 1500 självmord som årligen inträffar i Sverige.
Föreläsare: Alfred Skogberg, är journalist, författare och grundare till både den ideella organsationen Suicide Zero och till den journalistiska plattformen Suicide Talks. Han har sedan 2003 arbetat med frågan om hur självmord ska kunna förebyggas.
Hur får man unga att våga prata om psykisk ohälsa?
Att få unga att uttrycka sig kring psykisk ohälsa kan vara en stor utmaning. Ofta vågar inte eller vet inte unga hur de ska lyfta ämnet eller beskriva sina känslor och därför kan det bli svårt att utgöra viket typ av stöd de har behov av. Lou startade 2016 Hjärnkoll Ung, för att sätta fokus på den ökande psykiska ohälsan bland unga. Efter det initierade hon bland annat projekten Stanna kvar i skolan – för att få skolelever att börja prata om hur de mår på insidan, samt VÅGA PRATA – där unga delar sina berättelser om psykisk ohälsa på sociala medier.
Föreläsare: Lou Rehnlund, regional samordnare på Hjärnkoll Stockholm
05Feb15:4016:30Seminariepass 5
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Sömn, skärmtid och inlärning i samband med elevers psykiska hälsa
I snitt lägger ungdomar 4 timmar per dag på sin mobil. Det är drygt ett dygn i veckan, tid som tas från andra saker. Oftast är det de grundläggande behoven som får minskad tid. Tid för sömn, fysisk aktivitet och att umgås IRL (In Real Life) prioriteras inte. Antalet unga som söker hjälp för sömnproblem har ökat med 500% på 10 år. Genom att tillgodose de grundläggande behoven skapar man skyddsfaktorer som ska förhindra psykisk och fysisk hälsa. Med bristande livsstil sänks den kognitiva förmågan och därmed minskar även möjligheterna till inlärning och måluppfyllelse.
Anna går igenom hur sömnbrist och skärmar inverkar på elevernas hälsa och deras inlärningsförmåga samt hur man kan jobba med elevernas livsstil.
Föreläsare: Anna Nygren, livsstilspedagog, Ung Livsstil
Tvångsvård och lågaffektivt förhållningssätt – en omöjlig kombination?
Ulla beskriver hur du kan använda lågaffektivt bemötande som utgångspunkt i behandlingsarbetet och genom detta minska antalet konfliktsituationer och användandet av våld. Genom de vägledande principerna kan institutioner arbeta förebyggande och bättre fördela ansvar och krav så att ungdomarna kan bibehålla känslan av kontroll och minska risken för psykisk ohälsa och traumatisering under vistelsetiden men även i framtiden.
Föreläsare: Ulla Thorslund, leg psykolog som har 20 års erfarenhet av att arbeta med ungdomar inom låsta verksamheter, såsom SiS och Kriminalvården
Varför ökar den psykiska ohälsan i Sverige?
Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. Det är troligt att brister i skolans funktion, en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden och en större socioekonomisk skillnad har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.
Föreläsare: Petra Löfstedt, utredare, Folkhälsomyndigheten
Februari, 2020
Lör 1
Sön 2
Mån 3
Tis 4
Ons 5
Tors 6
Fre 7
Lör 8
Sön 9
Mån 10
Tis 11
Ons 12
Tors 13
Fre 14
Lör 15
Sön 16
Mån 17
Tis 18
Ons 19
Tors 20
Fre 21
Lör 22
Sön 23
Mån 24
Tis 25
Ons 26
Tors 27
Fre 28
Lör 29
06Feb09:0010:00Plenum - Normal livskris eller diagnos?
Information
Livet är fyllt av situationer som kan orsaka kriser. När livskrisen är ett faktum kan det många gånger kännas kaotiskt och vi reagerar alla olika. En del blir djupt nedstämda,
Information
Livet är fyllt av situationer som kan orsaka kriser. När livskrisen är ett faktum kan det många gånger kännas kaotiskt och vi reagerar alla olika. En del blir djupt nedstämda, andra får ångest eller visar ilska. Och en del känner inget alls.
Inom vård och omsorg finns en stor fara att vi sjukdomsbelägger normala krisreaktioner.
Normala livskriser är varken ett sjukdomstillstånd eller ett kroniskt tillstånd. För personal som arbetar i hjälpande professioner är det nödvändigt att vara kriskompetent. Att veta när det handlar om normala livskriser och när vi behöver kompetensen av någon som kan och får diagnostisera.
Föreläsare: Ulf Lidman, magisterutbildning i tvärkulturell krishantering och i livsåskådning med fokus på familje- och relationsterapi
06Feb10:3011:20Seminariepass 1
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Skolsköterskans möjligheter att upptäcka barn som far illa och hur insatser initieras
Många barn som far illa eller riskerar att fara illa upptäcks inte och får inte det stöd de behöver. Barns sårbarhet innebär att samhället har ett särskilt ansvar för att skydda dem. Skolsköterskan möter alla elever vid regelbundna hälsobesök och får därmed god kunskap om elevernas hälsa och livssituation. Föreläsningen kommer att handla om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa. Resultaten i Lisbets forskning visar att skolsköterskan har potential att upptäcka utsatta barn men att detta arbete kan utvecklas.
Föreläsare: Lisbet Engh
Cannabis, tonårshjärnan, risker och konsekvenser
Ta del av forskning om hjärnans utveckling och kunskap om cannabis effekter på en praktisk nivå. Agneta lyfter risker och konsekvenser på faktabasis för att ge möjlighet till underbyggda samtal med unga.
Föreläsare: Agneta Björck, verksamhetschef, utbildare och handledare, Ostgota Care AB
Stöd i akuta krissituationer del 1
Vikten av trygghet och relation. Nyckeln till all behandling är relationen mellan parterna. Detta har jag aldrig hört någon bestrida oavsett vilken inriktning på behandling de själva har. Vi pratar dock väldigt lite om hur dessa relationer bör se ut. Vad innebär relationellt arbetssätt?Vi behöver inte ytterligare metoder, vi behöver lära oss att bygga relationer som hjälper individer att föra sina livsprocesser framåt.
Föreläsare: Ulf Lidman, magisterutbildning i tvärkulturell krishantering och i livsåskådning med fokus på familje- och relationsterapi
06Feb11:3012:20Seminariepass 2
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Familjehemsplacerade barns hälsa, välbefinnande och skolsituation
Barn som är familjehemsplacerade är en utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa och som inte får det stöd de behöver. För att stödinsatser ska kunna initieras måste barnet våga avslöja sin utsatthet eller att den upptäcks på annat sätt. Hinder för upptäckt och stöd är framförallt tillitsbrist, undvikande, starka känslor och bristande dokumentation. Dessa hinder har delvis sin grund i organisationen av elevhälsoarbetet och bristande resurser, vilket även påverkar samverkan såväl internt inom skolan som externt med andra aktörer såsom socialtjänst eller övrig hälso- och sjukvård.
Föreläsare: Lisbet Engh
Bemötande med fokus samsjuklighet
– Samsjuklighet med fokus på trauma och psykos
– Bemötande för att nå förbi cannabis konsekvenser på hjärnan
Föreläsare: Agneta Björck, verksamhetschef, utbildare och handledare, Ostgota Care AB
Stöd i akuta krissituationer del 2
Vikten av trygghet och relation. Nyckeln till all behandling är relationen mellan parterna. Detta har jag aldrig hört någon bestrida oavsett vilken inriktning på behandling de själva har. Vi pratar dock väldigt lite om hur dessa relationer bör se ut. Vad innebär relationellt arbetssätt?Vi behöver inte ytterligare metoder, vi behöver lära oss att bygga relationer som hjälper individer att föra sina livsprocesser framåt.
Föreläsare: Ulf Lidman, magisterutbildning i tvärkulturell krishantering och i livsåskådning med fokus på familje- och relationsterapi
06Feb13:2014:10Seminariepass 3
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del
Information
Kommentar: Välj mellan 3 parallella spår. Du behöver inte följa samma spår hela dagen utan kan fritt välja mellan seminariepassen. Notera att vissa pass är uppdelade i del 1, del 2, osv. Detta innebär att de hör ihop och att föreläsningen fortsätter.
Interkulturell föräldrasamverkan med skolan – utmaningar och möjligheter
Olika syn på barnuppfostran kan leda till dilemman och konflikter mellan skilda aktörer. Under passet läggs fokus på interkulturalitet i samverkan – utgångspunkter och tänkbara arbetsformer presenteras som en möjlighet för utveckling.
Föreläsare: Pirjo Lahdenperä, professor emerita i pedagogik, Mälardalens högskola
Har barn samma rättigheter som vuxna i psykiatrin?
Frågan om vård, särskilt tvångsvård, av barn inom psykiatrin diskuteras flitigt, inte minst av politiker i syfte att förbättra lagstiftningen. Avsikten är alltid att stärka barnperspektivet, ofta med hänvisning till barnkonventionen. Men vilken slags människor är egentligen barn? Har de mänskliga fri- och rättigheter som alla andra människor?
Föreläsare: Moa Kindström Dahlin, universitetslektor i offentlig rätt, Uppsala Universitet
Polisens roll vid psykisk ohälsa och suicid
Ta del av hur polisen arbetar akut med suicid och människor som mår psykiskt dåligt, samt polisens samverkan med andra samhällsaktörer gällande psykisk ohälsa.
Föreläsare: Lovisa Barkman, polis och sjuksköterska
06Feb14:4015:30Avslutande plenum - Autist javisst! - En teaterföreställning av Östra teatern
Information
Jonas skräms av omvärldens buller och stress. Det är som om han vore från en annan planet där det här livets starka lukter, höga ljud och sociala koder blir obegripliga.
Information
Jonas skräms av omvärldens buller och stress. Det är som om han vore från en annan planet där det här livets starka lukter, höga ljud och sociala koder blir obegripliga. Om en barndomsvärld fylld av mobbning, skolk och föräldrakamp, men också av klarsyn och humor.
Föreläsare: Ulrika Ragnar Borell, producent, Östra Teatern
Telefon/mejl
+46 8 23 73 10
info@expomedica.se
Malmökontoret
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Stockholmskontoret
Västmannagatan 15
111 24 Stockholm