Vuxna & psykisk hälsa
Program 10 februari 2022
Spår 1
09.05 – 09.55 Plenum
Overklighetskänslor. Om depersonalisations-derealisationssyndrom.
Ledande forskare i USA och Storbritannien anser att syndromet är en av den moderna tidens mest förbisedda diagnoser. Patienter beskriver att de möts av oförståelse när de berättar om sina symtom, och det dröjer lång tid innan de får rätt diagnos. Kunskap om syndromet har efterfrågats av både professionen – för att kunna ställa rätt diagnos och ge adekvat behandling – och av personer som själva lider av syndromet. Anna Strid leg.psykolog, cert.DBT-terapeut
Förmiddagsfika
10.30 – 11.20
A. Makten du har – att hantera makt i socialt arbete
Stefan Sandström, leg.psykolog och sociolog.
Bensträckare
11.35-12.25
B. Stödpersoner och ställföreträdare för vuxna med psykisk ohälsa
Stöd genom personligt ombud, god man eller förvaltare är viktiga för personer som inte förmår att själva utverka sina rättigheter i samhället. I fokus för detta föredrag står de rättsliga villkoren för olika ställföreträdarskap för vuxna med psykisk ohälsa. Therése Fridström Montoya, docent i civilrätt, jur. dr i offentlig rätt och socionom.
Lunch
13.25 – 14.15
C.Psykisk hälsa hos personal som arbetar med psykisk ohälsa
Digital föreläsning. Ulf Lidman – två magisterutbildningar, en i tvärkulturell krishantering och en i teologi med fokus på familje- och relationsterapi. Ulf medverkar på länk.
Bensträckare
14.25 – 15.15
D. Personlighetens betydelse för diagnostik av psykiska tillstånd
Ioannis Kouros, specialist i psykiatri, doktorand i neurovetenskap, Uppsala universitet.
Eftermiddagsfika
16.00 -16.50
E. Rubrik kommer inom kort
Ioannis Kouros
Spår 2
09.05 – 09.55 Plenum
Overklighetskänslor. Om depersonalisations-derealisationssyndrom.
Ledande forskare i USA och Storbritannien anser att syndromet är en av den moderna tidens mest förbisedda diagnoser. Patienter beskriver att de möts av oförståelse när de berättar om sina symtom, och det dröjer lång tid innan de får rätt diagnos. Kunskap om syndromet har efterfrågats av både professionen – för att kunna ställa rätt diagnos och ge adekvat behandling – och av personer som själva lider av syndromet. Anna Strid leg.psykolog, cert.DBT-terapeut
Förmiddagsfika
10.30 – 11.20
A. Olika vägar i konflikten
För att öka våra möjligheter till att styra och påverka hur en situation utvecklas behöver vi se olika handlingsalternativ. För att möjliggöra detta behöver vi tänka taktiskt även i bemötande-situationen. Erik Jönsson, säkerhetsrådgivare specialiserad på utbildning om hot och våld.
Bensträckare
11.35-12.25
B. Tre verktyg i konflikten
Under passet tydliggör vi verktygen info, lyssna och gränssättning. För att lyckas i situationen behöver vi inte bara välja rätt, vi måste även utföra valet på ett bra sätt. Erik Jönsson, säkerhetsrådgivare specialiserad på utbildning om hot och våld.
Lunch
13.25 – 14.15
C. Vuxna barnet – kaos gör mig trygg
Ellen kastar ljus på det oftast glömda ”vuxna barnet” som lätt blir den vi vuxna missar. Det vuxna barnet är mästare på att hålla uppe fasaden men kämpar med beroende, medberoende eller annan psykisk ohälsa bakom kulisserna i sin ensamhet. Vad hjälper och varför räcker inte alltid terapi till?
Ellen Krogh, cert. terapeut med specialisering inom beroende.
Bensträckare
14.25 – 15.15
D. Beroende och psykiatrisk samsjuklighet. Från yttre stöd till behandling och inre förändring – ett terapeutiskt kontinuum. Del.1
Yttre stöd och pedagogik är lika viktigt som behandling.
Beroende på vilka vi skall hjälpa, i vilket skede vi träffar dem och vad de har med sig av erfarenheter, sociala resurser och kognitiva förmågor, så måste vi börja där klienten befinner sig. Alla kan bli hjälpta, alla kan få ett bättre liv, men alla kan inte botas. En del behöver stöd hela livet, andra inte. Hur man än flyttar ansvarsgränser, så behövs behandlande och stödjande insatser koordineras. Det är ofta lika svårt att få till samverkan inom samma huvudman, som mellan huvudmännen. Strukturerad samverkan behövs kring alla som har flera vårdgivare och alla som som inte själva har kapacitet att koordinera sin vård.
Sven-Eric Alborn leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Eftermiddagsfika
16.00 -16.50
E. Beroende och psykiatrisk samsjuklighet. Från yttre stöd till behandling och inre förändring – ett terapeutiskt kontinuum. Del.2
Fortsättning på programpunkten ovan. Sven-Eric Alborn leg. psykolog, leg. psykoterapeut
Spår 3
09.05 – 09.55 Plenum
Overklighetskänslor. Om depersonalisations-derealisationssyndrom.
Ledande forskare i USA och Storbritannien anser att syndromet är en av den moderna tidens mest förbisedda diagnoser. Patienter beskriver att de möts av oförståelse när de berättar om sina symtom, och det dröjer lång tid innan de får rätt diagnos. Kunskap om syndromet har efterfrågats av både professionen – för att kunna ställa rätt diagnos och ge adekvat behandling – och av personer som själva lider av syndromet. Anna Strid leg.psykolog, cert.DBT-terapeut
Förmiddagsfika
10.30–11.20
A. Erfarenhet, attityder och kunskaper om självmord
Varannan har någon i sin närhet som har gjort självmordsförsök. Ändå är vi osäkra på hur vi ska tala om dessa frågor. Så kan vi tillsammans arbeta för en förändring så att fler vågar fråga och våga berätta om psykisk ohälsa och självmord. Rickard Bracken, Generalsekreterare Suicide Zero.
Bensträckare
11.35–12.25
B. Anhörigstöd vid självmordsrisk
När en närstående är suicidal är anhörigas roll central. Vi i vården kan ta vara på anhöriga som ett viktigt verktyg i behandlingen. Anhöriga sitter på viktig information och träffar personen oftare än vårdpersonalen.
Ludmilla Rosengren, leg läkare och KBT-terapeut.
Lunch
13.25–14.15
C. Pratar man om psykisk ohälsa som man?
Daniel Fehrnström ambassadör från Hjärnkoll med Lou Rehnlund, verksamhetsansvarig Hjärnkoll Stockholm
Bensträckare
14.25–15.15
D. Compassionfokuserad terapi i teori och praktik
Christina Andersson, doktorand inom klinisk neurovetenskap
Eftermiddagsfika
16.00–16.50
E. Programpunkt kommer inom kort
Krusegatan 19 A
212 25 Malmö